Att vara två barns mamma

Det har gått lite mer än 2 månader sedan Nicole föddes. Vi börjar komma in i rutinerna det är väll nätterna som är kämpiga för oss alla. Men det löser sig med tiden. Nicole har ju kolik så det blir mycket vaken tid på nätterna. Vi turas om men det är tufft det ska man inte sticka under stolen med. Annars funkar allting bättre än jag kunnat tänka mig. Viktorias svartsjuka har börjat lägga sig och hon visar att hon tycker om sin syster. Försöker säga hennes namn, pussar på henne och talar om för oss när hon är ledsen. Att fp barn nr2 är inte som barn nr1. Barn nr 1 är nog alltid väldigt speciellt. Men jag är så glad och tacksam att jag har fått 2 så fina flickor. Det har alltid varit min dröm och nu är den uppfylld.
Jag upplever att det är lättare att vara hemma med nr2 då man lärde sig att skapa rutiner och en vardag med nr1 och nu kan man bara flyta på. Dessutom så är Nicole inte lika känslig för ljud och jag kan dammsuga och fixa medans hon sover. Bara det är en enorm vinst. Viktoria trivs otroligt bra på förskolan också så det känns inte alls jobbigt att hon går hemifrån 6 timmar om dagen. Hon får liksom egentid och göra sådant som är kul för henne. Och Nicole får sin egen tid med mig innan stora syster kommer hem och vill ha mamma lite för sig själv. Men visst krävs det mer planering nu med två stycken. Men planering och skriva listor är ju min specialite:)
Nicole växer bra och har lagt på sig lite grann. Jag har gått ner alla kilon jag gick upp med henne men har ju lite kvar att kämpa med sen graviditeten med Viktoria. har ca 6,5 kg kvar nu så det känns bra. Huvudsaken att jag känner mig bekväm med min kropp när vi ska på semester. Inge rolig att springa runt i bikini i två veckor och må dåligt. Men det ska säkert gå bra. Och självklart vet jag ju att jag aldrig får tillbaka den kropp jag en gång hade. Men det är det värt när man får två mirakel två undebara flickor att dela allt med.