Bland sjukdomar och stress

Har precis slängt i mig i årets första kräftor. Ska ju inte sticka under stolen med att jag är sönder stressad halvt döende och jävligt less. Men allt vänder ju inte sant. Kommer inte sol efter regn! Ensam med barnen 14 timmar om dygnet är smått påfrestande. Av olika anledningar måste maken jobba arslet av sig en vecka. Så jag och barnen gör så gott vi kan. Addera också att den minsta är sjuk och inget är bra nog just nu. Den stora får sina små utbrott och är i någon speciel fas. Att mamma alltså jag går på toaletten är separation nog för henne och hon blir super ledsen. Hon har enorm seperationsångest. Idag hamnade vi hos mormor på eftermiddagen och årets första kräftor intogs när barnen somnade.

Jo men visst så fort jag stoppat sista kräftan i munnen väckte den minsta den äldsta. Nu snurrar den yngsta runt på sin madrass och den äldsta tittar på någon konstig animerad film på netflix. Jag är lite anti iPad till barnen men just ikväll är den min bästa vän. Hon är nöjd och då är mamman nöjd. Pappan borde hämta upp oss om en timme. Och barnen somnar förhoppningsvis i bilen på vägen hem. För i kväll vill jag somna innan ett och kunna kliva upp imorgon utan att behöva tvinga mig själv vid halv elva rycket. Imorgon hoppas vi på att alla är friska.